bollnas_historic_pics

Bollnäs historiska bilder

Jag är absolut inte någon historiker men mycket intresserad av vår lilla stads historia och de bilder som skildrar den.

Loading...
Nota från Bollnäs Jernvägs hotell 15/12 1885. "Försumlighet i uppassningen eller annan orsak till missnöje torde anmälas på kontoret" står det i vänstra kanten på notan:-) Hårda bud för personalen men nödvändigt för att locka "finare folk" till Bollnäs. I en artikel i tidningen Helsingen 17/6 1887 skriver man om hotellet: "Ett paradis för turister. Innehavarinnan av Bn jvgshotell har i hotellet inrett läs-, skriv- och musiksalong med talrika utländska tidskrifter. För utflyktsintresserade finns präktiga ekipage och ett par fullblodshästar. För jaktvännerna ett arrende på 6000 tunnland skogsmark i Hå. Fiskare kan fiska lax i Lottefors och meta i Flugen och Bällsjön." I samma tidning kan man 12/7 1887 läsa: " Jvgshotellets arrangemang har lett till rumsbeställningar bl.a. från England och Irland." Man kan nog lugnt påstå att Wilhelmina Wahlgren uppfann den moderna turismen i Bollnäs😃 #bollnäs
Bild 1 o 2. Lorentina Wilhelmina Skogh född Wahlgren 14 december 1849 på Gotland död 18 juni 1926 i Stockholm. Hon drev och ägde (kostade henne 136000kr) Bollnäs järnvägshotell (bild 3 - 5)mellan 1884 och 1902. Dessutom innehavare av järnvägshotellen i Lingbo och Storvik samt förvärv av turisthotellet i Rättvik. Ledamot av styrelsen för AB Rättviks turisthoteller. Och VD för Grand hotell i Stockholm. Förutom att vara en enastående entreprenör var hon även mycket medveten om turismens betydelse för bygderna i Hälsingland, Gästrikland och Dalarna. Hon hyrde 6000 tunnland jaktmarker i Hå och även laxfiskevatten i Lottefors och mete i Flugen och Bällsjön som hotellgästerna naturligtvis fick betala för. Hon såg till att få en telefonlinje dragen mellan Bollnäs - Storvik - Rättvik. Ångvärme samt elljus installerades på hotellen. Hon lärde sig att grönsaker var en viktig del av fransk och italiensk kökskonst och introducerade råa grönsaker och olivoljedressingar (hon importerade olivolja på fat från Nizza). Inte för att hon ville att gästerna skulle äta hälsosammare, nej hon såg att förtjänsten ökade rejält när det dyra köttet ersattes med grönsaker på tallriken, grönsaker som hon odlade billigt i sina egna växthus. Köttet var dock ett bekymmer för Wilhelmina eftersom de lokala bönderna levererade så dåligt kött att det inte gick att servera gästerna: ”I Hälsingland dåligt, i Dalarna ohjälpligt. Jag tror till och med kalfvar födas gamla.” skriver hon i sina memoarer. Men allt var inte dåligt i Hälsingland. "Så fina grönsaker, som de, vilka växa i norra Sverige och Norge, lära väl intet land kunna prestera. De äro lika överlägsna de franska i smaken, som våra vilda skogssmultron äro överlägsna de södra ländernas." Foto: Stockholms stadsmuseum, Svenskt porträttarkiv, Samlingsportalen. Fakta: Bollnäs från by till stad av Sandberg, Wilhelminas memoarer och Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet. #bollnäs
Bild 1. Brita Wäng, mera känd som Bricken Gyllenhammar föddes 1852 på Dalabacken i Röste. Familjen lämnade gården 1853 och bosatte sig i Bergvik där hennes far Jonas Wäng (född i Vängsbo Ovanåker) hade fått arbete som inspektor på Marma sågverk. Där växte Bricken upp med systrarna Elin och Vivi. Hon mötte stockholmaren och jägmästaren Gustav Gyllenhammar. De gifte sig 1879 och köpte kvarteret Sundsbro och lät uppföra en stor villa med torn. Den villan var av trä och hade ett fyrkantigt torn. Det brinner 1896 men paret Gyllenhammar låter bygga upp villan igen men nu av tegel och huset får ett mer kupolliknande torn. Huset har kallats för både Villa Sundsåker och Villa Gyllenhammar. Bricken Gyllenhammar var en stor vän av hemslöjd och var en av de kvinnor i Bollnäs som startade Bollnäs Hemslöjdsförening 1907 (föreningens stadgar kom dock till först 1909). Hemslöjdsutställningen i Bollnäs 1907 blev startsignalen för ett nyvaknat intresse för hemslöjd. Utställningen blev oväntat en jättesucce och kurser ordnades i vävning, stickning, knyppling, växtfärgning och andra färdigheter som höll på att avsomna. Hon fanns också med i den första styrelsen för Bollnäs Hembygdsförening 1921. Bricken var också en av initiativmakarna till byggandet av Bollnäs museum. ”Någon sade: Kan man tänka sig ett fruntimmer som kan lura förståndiga karlar till någonting så dumt! Men Bricken Gyllenhammar skulle bygga ett museum, ett ståtligt ett, som ett mausoleum över kvinnligt vett!” Bricken Gyllenhammar var även med och startade vad som senare skulle bli Bollnäs läroverk och det berättas att hon ibland kom åkande med häst och vagn för att återse barndomshemmet på Dalabacken. Bricken Gyllenhammar avled 1939. Bild 2. Villa Sundsåker som den såg ut innan branden 1896. Bild 3. Den återuppbyggda villa Sundsåker 1897. En arkitekt från Stockholm ritade och Reinhold Bååth var byggmästare. Den här gången byggde man i tegel:-) Bild 4. Knypplad mellanspets "Alfta" av Bricken Gyllenhammar och Elin Veng. Bild 5 Bricken Gyllenhammar fotad av Leo Wåhlstedt 1922 70 år gammal. Fakta från: Bollnäs historia av Blomberg, Boken om Carl Bååth av Karin Ahlfont samt Röste.nu #bollnäs
Bild 1. Foto Wåhlstedt. Företagaren Tupp-Bengt Perzon är nog, tillsammans med Snoddas och Brandhjälmen, den mest kände Bollnäsbon i Sverige. Bengt Daniel Perzon från gården Tuppz i Mödänge föddes 1915 in i en skara om sju bröder och en syster. Fadern Per Perzon var jordbrukare och hade sågverk. Familjen härstammar från en cirkusartist som hette Hans Tupp. Bengt var en driftig kille och startade redan 1939 företaget Sportcentralen. Där såldes bilar, bildelar, cyklar och cykeldelar, sportartiklar samt radioapparater. Bil och cykelreparationer utfördes i en egen verkstad på Trädgårdsgatan. Till rörelsen hörde även fabrik för tillverkning och försäljning av skidor, stavar, fiskeredskap, leksaker samt cykeldelar under namnet Bepe-produkter. Tretton var anställda i rörelsen. Företaget bytte namn till Bilcentralen 1947 och Tuppz bil 1952. Bengt drev bilfirmor som sålde Ford i mellersta och norra Sverige. 1977 köper han hotellrörelsen i Frimurarehotellet av SARA-bolagen. 1997 köper han själva fastigheten. Palladium och Byléhnska huset bredvid hotellet köper han 1995. Han ägde också Ljusdals stadshotell. Som någon sorts krona på hans livsverk invigs Tuppens danskrog i september 1992 och det blev en stor succé. Bengt ägde, av och till, över 100 företag och han var med och jobbade i sina rörelser långt in på 1990-talet trots att han var över 80 år. Det låter som en tanke att Bengt var den siste ägaren av det som kallades Berges hus,där han startade Sportcentralen, innan det revs 1982. Tupp-Bengt Perzon avled 90 år gammal i januari 2006. Bild 2. Sportcentralen till höger och Wåhlstedts till vänster i Berges hus mitt emot Helins. Foto Wåhlstedt. Bild 3. Bilcentralen sålde bl.a. Mercedes 1955. Foto PW Häger. Bild 4 (foto Wåhlstedt 1956) och 5. Bilcentralen i Gumpelska huset. Bild 6. Bengt var med och grundade Lions i Bollnäs. Här delar han ut bidrag till isbana 1961. Foto PW Häger. Bild 7. Bengt vinner biltävling i Stockholm 1955. Foto Wåhlstedt. Bild 8. Bengt och hans sex bröder åkte Vasaloppet 1965. Bröderna kom med i Guinness rekordbok och nämndes i New York Times. Och Ljusnan! Bild 9. Lions igen. Foto PW Häger. Bild 10. Danskrogen blir till. Foto Thord Enberg Ljusnan.
Bild 1. Brunns-salongen i Häggesta. Här drack man hälsosamt källvatten ur näverskopa. Under brunnsdrickningens storhetstid, från 1678 till 1870, var den välbesökt av gäster som trodde på källvattnets förmåga att bota alla möjliga sjukdomar. 1870 hade de medicinska kunskaperna äntligen nått så pass långt att vattenkurer inte längre kunde konkurrera som främsta botemedel. Bilden är från 1958 (skannad ur Blombergs "Bollnäs historia") och byggnaden är fallfärdig. Enligt dokument från 1852 har det även tidigare funnits byggnader på platsen som dock ruttnat ner och ersatts med huset på bilden. Bild 2. Folk promenerade längs järnvägen för att "dricka brunn". Bild 3. Hälsobrunnarna kontrollerades av provinsialläkare för att säkerställa vattnets helande kvalitet. Så här skriver provinsialläkare A.E. Wikblad om Bollnäs hälsobrunn i Häggesta 1852. "I Helsingland finnas minneralkällor nästan i alla socknar, alla jernhaltiga, hvilka temligt ordentligt begagnas af allmogen. I Bollnäs, der 2:ne sådane finnas, belägne helt nära hvarandra, håller ett bolag på att bildas för uppförandet af nödige byggnader. Brunnen är belägen i en vacker trakt, har af ålder varit talrikt besökt. Marken hvarå källorna äro, belägna, är efter karta utbruten från närliggande byar och är brunnens egen tillhörighet. Byggnader hafva der fordom varit uppförde, men fått totalt nedruttna. (Prov.-läk. Wikblad)." Bild 4. Brunnssalongen syns längst ner i högra hörnet på bilden. Folkhögskolan och Lindersnäs i övre högra hörnet. Bild 5. Mellan järnvägen och Industrigatan mitt emot Tuppz-huset syns resterna av Häggesta brunn.😳 #bollnäs
Bollnäs Ångbageri. Marken där det föredetta bageriet ligger avyttrades 1882. Den förste bagaren hette Erik Wilhelm Nyberger. Han kom till Bollnäs från Nyköping 1883 och är troligen den som byggde bageriet. Jag har dock inget belägg för det. ( Nyberger lockade även köpmannen Albert Gunnard till Bollnäs. Han öppnade manufakturaffär i hörnet Långgatan Stationsgatan (Bergeska huset). Han drev firman till 1905. Hans försteman Gustav Hagberg tog över firman som blev Hagbergs vid stadshustorget. Gustavs son Nils tog över företaget 1933.) Bagare Nyberger dör 1890 och hans änka Mathilda säljer då bageriet till en grosshandlare från Gävle vid namn Carl Axel Odahl. Han driver bageriet till 1895 då bagaren Erik Sundin köper det. 1909 tar bagaremästare Carl Herman Thorén över bageriet. Thorén är gift med Sundins dotter Anna Charlotta. Carl Herman dör 1932 och sonen Sven tar över. Han säljer 1936 till bagaremästare Gunnar Thonfors (född Samuelsson i Filipstad) som senast bott i Sköllersta. Gunnar och senare sönerna Uno och Gustav driver sedan bageriet till slutet på 60-talet eller början på 70-talet då Leif Norling köper fastigheten och driver sitt företag LEX bilar. Norling hyr idag ut fastigheten till bl.a. JoA Hushållsservice. Bild 1. Bagaremästare Carl Herman Thoren med hustru Anna Charlotta och sonen Sven står till vänster om hästen omkring 1913. Bild 2. Bagaremästare Thoren. Bild 3. Sven Thoren. Bild 4. Ångbageriets personal 1938. Foto Wåhlstedt. Bild 5. Bagaremästare Gunnar Thonfors 1937. Foto Wåhlstedt. Bild 6. Bagare vid ugnen 1938. Foto Wåhlstedt. Bild 7. Finaste brödet 1938. Foto Wåhlstedt. Bild 8. Suddigt flygfoto med LEX bilar, Fina-mack och gatuköket Gobiten slutet på 70 början på 80. Bild 9. Dagens ångbageri från google streetview😃 #bollnäs Fakta från boken Svenska stadsmonografier, Bollnäs domsagas Lagfartsarkiv och diverse kyrkböcker😀
Björktjära gamla skola byggdes 1890 och byggnadstomten skänktes till ”Säverstads skolrote” ,där Björktjära ingick, 28 oktober 1889 av lantmätare Karl Didriksson (1826 – 1896) som då ägde gården Björktjära nr 1 Björkbäck. Det var förresten han som fick ge namn åt Karlslund och Karlslundsbadet. Byggnaden uppfördes efter en av statens normalritningar. Skolhuset skulle enligt byggnadskontraktet vara färdigt 1 december 1890. Innan skolan byggdes bedrevs skolverksamheten med start 1887 i det s.k. Kopphuset i Broddlägret. Skolan revs 1989 för att ge plats åt bostäder. Dessförinnan hyste lokalerna också en möbelaffär. Det var Möbelmäster och Linné Jakobsson. En liknande skola som Björktjära byggdes 1902 i Häggesta. Innan dess fanns den skolan i ett hyrt hus ”utefter vägen till Sunnersta” som det står i boken. Bild 1. Skolan på 80-talet innan rivning. Bild 2. Skolan 1905 som den såg ut från början innan det byggdes på en våning. Bild 3. Skolan i sin krafts dagar😄 Bild 4. 80-tal. Bild 5. Flygfoto från 1953 som visar skolan till vänster och "Take off" längst till höger. Bild 6. Skolklass som samlat in pengar till Röda korset 1961. Foto PW Häger. Bild 7. Dags för rivning 1989. Bild 8-10. 80-tal. #bollnäs
En av Bollnäs finare adresser i början på 1900-talet var det som kallades för "Blombergs hus" .Det kallades så p g a att rektor Erik Blomberg bodde där under några år. Han jobbade på Bollnäs högre allmänna läroverk och skrev dessutom böckerna om Bollnäs historia. Dom som byggde huset omkring 1903 var dock trävaruhandlaren Nils Hansson och hans fru Sigrid som var dotter till den legendariske mångsysslaren Olof Utegårds-Hansson från Görtsbo. Sigrid ,som blev änka 1909, sålde huset till Wilhelmina Hallenberg 1919. Wilhelmina var Bollnäs största fastighetsägare. Hon slogs för kvinnlig rösträtt och satte dessutom in Bollnäs första hiss. Detta var i Villa d´Angleterre på stationsgatan 18. Hon sålde huset i Säversta 1920 till Viktor Emanuel Dahlén. Han var den siste disponenten på Långnässågen och det sägs att han orsakade konkursen på sågen genom att låta bygga en ny torklada till en allt för stor kostnad. Rektor Blomberg köper huset av Dahlén 1930. Efter Blomberg ägde Asta Andersson fastigheten. Hon drev en butik för damkläder på Stationsgatan. Edvard och Kajsa Jonsson från Flackåker tog över efter Asta. Deras son Håkan Jonsson med fru Eva bor där i skrivande stund. Bild 1. Huset fotat omkring 1910 av Per Lind. Bild 2. Foto från kyrktornet. Huset syns till höger strax bortom kyrkstallarna. Bild 3. Rektor Blomberg. Bild 4. Affärskvinnan Wilhelmina Åström Hallenberg fotad av Leo Wåhlstedt troligen på sin 80-års dag 1936. Bild 5. Den olycksalige disponent Dahle'n förevigad av samme Wåhlstedt. Bild 6. Huset som det ser ut på Streetviews. Fakta från lagfartsböcker, kyrkböcker, Blombergs Bollnäs historia bl.a. Tack till @louisehelmer som satte mig på rätt spår😀 #bollnäs
Bollnäs mejeriförening startade sin verksamhet 1935 i byggnaden som tidigare använts som utbildningsplats (seminarium) för länets alla småskollärare. Den byggdes 1875 men verksamheten för lärare hade pågått sedan 1866 på Rhen. Gården "Klockars" mittemot användes också av Seminariet. 1930 avslutades Seminarieverksamheten. Mejeriföreningen byggde ut med lager och lastkaj och 1944 bildades ,genom sammanslagning av mindre mejerier, Södra Hälsinglands Mejeriförening u.p.a. I början av 50 talet beslutade man att bygga ett nytt mejeri som stod klart 1954. Den gamla byggnaden blev kvar i mejeriets ägo och har under åren varit Hälsinge-livs butik och senare dess lager när butiken flyttade "ner på stan". Jag har själv varit med och inventerat "Knutssons lager" några gånger😄Där såldes också mejerivaror till anställda och mjölkleverantörer ett tag. S.H.M gick 1991 samman med andra mejeriföreningar och bildade Milko. Den 8 september 2008 kom det definitiva beskedet att Milkos mejeri i Bollnäs skulle läggas ner och 56 personer förlora jobben. Klockan 13.59 den 24 april 2009 lämnade den sista osten förpresskaret. Ystningen innehöll 144 ostar som sedan skulle lagras till grevé. När det lagrades som mest handlade det om cirka 2 400 ton. Byggnaderna ägs i dag av konsortiet Hyr i Bollnäs. Bild 1. Seminariet. Bild 2. Seminariet längst bort i bild. Rektor Blombergs hus syns bortom kyrkstallarna. Blomberg var rektor på Läroverket och författare till Bollnäs historia 1-3. Bild 3. Byggställning på gamla mejeriet 1955. Foto PW Häger. Bild 4. Grävningarna börjar 1954. Foto PW Häger Bild 5. Mera grävmaskin😃Foto PW Häger. Bild 6. Byggandet har börjat. Bild 7. Väggarna kan skönjas. 8. Färdigt. Foto PW Häger. 9. Från Granbergsbacken. Foto PW Häger 10. Gamla mejeriet från järnvägssidan. #bollnäs
Ingen historieskrivning om Bollnäs är komplett utan Snoddas. Bandyspelaren och sångaren Snoddas föddes som Karl Gösta Nordgren, 30 december 1926 i Arbrå. När Snoddas var 13 år debuterade han som bandyspelare i Röste BK. 1947 rekryterades han till Bollnäs GIFs A-lag, där han spelade centerhalv i tio år och blev två gånger svensk mästare i bandy, 1951 och 1956. Dessutom deltog han i tre landskamper i början av 1950-talet. Den stora succén kom dock på riktigt när han slog igenom som sångare den 26 januari 1952 i Lennart Hylands radioprogram ”Karusellen”. I programmet framförde Snoddas ”Flottarkärlek”, som blev en veritabel landsplåga. Han fick skivkontrakt med Cupol redan måndagen därpå. Flottarkärlek blev snabbt en av 1950-talets stora schlagers, och skivan såldes i över 350 000 exemplar. Han gjorde ca 600 framträdanden under 1952 och slog publikrekord på de flesta platser där han uppträdde. Hans ackompanjatör var dragspelaren Evald Sonefors. En summering efter 474 framträdanden visade att Snoddas sjungit inför ca två miljoner människor. Han blev snabbt Sveriges mest efterfrågade artist, och under den mest hektiska tiden reste han 15 000 mil om året. Även om publiksiffrorna minskade med åren så fortsatte Snoddas att åka runt och sjunga. Snoddas avled i en hjärtattack 1981 endast 54 år gammal efter att ha spelat innebandy med handikappade ungdomar på ett sjukhus i Vänersborg. Hur var det med smeknamnet då? Göstas pappa, Kalle Nordgren, livnärde sig bland annat som fiskhandlare, men han sålde också kondomer. Därför kallades han ofta i folkmun ”Gummi-Kalle”. När så den unge Gösta ofta följde med i strömmingsbilen myntades öknamnet ”Gummisnodden”, som sedan blev ”Snoddas” kort och gott. Bild 1. Askersund 1955. Bild 2. Skönsberg 1961. Bild 3. Gifter sig 13/2 1954 med Britta i Tierp. Bild 4. Familjen på besök i Bollnäs. Bild 5. På bröllop i Växbo 1955. Bild 6. Besök på Larsson och söner i Freluga. Bild 7. Snoddas och Evald besöker sanatorium i Veibystrand. Bild 8. Bgif mot Askersund 1955 förlust 2-3. Bild 9. Helnykteristen Snoddas sjunger med frälsningsarmen. Bild 10. I ekan hemma i Sjörgrå 1955. #sjörgrå #bollnäs #röste
Sopranen Jennie Norelli föddes som Jenny Kristina Charlotta Norelius 24 november 1863 och växte upp på Lenninge Herrgård utanför Bollnäs. Efter en utbildning på musik-konservatoriet i Stockholm for hon som 26-åring ut på en lång konsert-turné till USA. Hennes väg mot stjärnorna blev snabb. Bl.a. fick hon 1898 i London ersätta den berömda tyska sångerskan Madame Mathilde Marchesi, som hastigt insjuknat, och vid sekelskiftet då hon som storsångerska återkom till Stockholm var det meningen att hon skulle ge en gästroll på Operan men det skar sig på något sätt med John Forsell, operasångare och sångpedagog, så det blev ingenting av. Däremot uppträdde hon flitigt inom Stockholm-societeten, speciellt bland sina tidigare gynnare såsom hos greven och grevinnan Halwyll och änkehertiginnan av Dalarna Teresia av Sachsen-Altenburg. År 1905 kom det stora ögonblicket, då hon på Covent Garden i London fick ersätta den världsberömda australiska operasångerskan Dame Nellie Melba , som hastigt insjuknat (desserten Peach Melba är döpt efter henne). Jennie blev sedermera engagerad vid Metropolitan Opera House i New York, och tidningen Musical Courier gav henne 1909 lysande betyg: ”En av de mest lovande operasångerskor som någonsin hörts på Metropolitan Operan.” Hon grundade en operaskola i Seattle och 1914 gjorde hon en konsertturné i England och Tyskland samt ett sista besök i Sverige. 1922 gjorde hon sitt sista, strålande uppträdande vid den stora Svenska Sångfesten i Seattle. Hon avled 1942 och var vid sin bortgång 79 år gammal. Bild 1 - 3. Sopranen Jennie Norelli skördade stora framgångar i sådana roller som La traviata, Gilda i "Rigoletto", Rosina i "Barberaren i Sevilla", Lucia di Lammermoor, Lakmé, Philine i "Mignon", Nattens drottning i "Trollflöjten", Elvira i "Don Juan", Susanna i "Figaros bröllop", Charles Gounods Margareta och Julia och Micaëla i "Carmen". Bild 4. Jennie Norelli på ett sista besök i Lenninge 1914. Här tillsammans med Nils-Nils Johan. Foto: Erhard och Emil Nilsson Fakta: Wikipedia, Bollnässtaden 1851 - 1906. #bollnäs #lenninge
Två bilder till på det kära Bolleberget kan vi ta😃 Det är slutet på 50-talet alldeles innan "lin-banan" installerades 1960. Det syns på skidspåren att det var full fart i backen även utan lift😃 PW Häger fotade. #bollebacken #bollnäs
Vi avslutar den här utförsåkningsavdelningen med att visa vinnaren i tävlingen ”Bäst klädd i liften”😀 Måste vara slutet på 60 eller början på 70-talet? Det coolaste är att tröjan och mössan matchar liftkorgen👍🏻Jag hade själv såna där slalompjuck av läder när jag började åka. Det var 1973 och jag var sju år. Utrustning inköptes av mamma hos Ski-Ola😀 Foto: Hilding Mickelsson #bollnäs #bollebacken
Den 5 februari 1967 invigdes Norrlandsportens skidanläggning. Vid invigningen kom cirka 1000 bilar samt 3000 åksugna som åkte gratis första dagen. Serveringen var innan man byggde topp-stugan inhyst i ett stort militärtält. Hanebo kommun går 1973 ihop med Bollnäs. När det på 80-talet råder fritt fall i Bollnäs kommuns fritidsanläggningars ekonomi bestämmer sig Bollnäs kommun för att sälja Norrlandsporten. År 1985 köpte Örjan Lindblom och Sven Lönn Norrlandsportens fritidsanläggning. År 1986 investerades det i ett Värdshus med konferenslokaler, samt en total upprustning av liftar och övriga byggnader samt en ankarlift från mellanstation upp till toppen av berget till en kostnad av ca 5 miljoner kronor. Örjan Lindblom och Sven Lönn drev Norrlandsportens fritidsanläggning i 3 år därefter sålde man anläggningen till Cristina och Per Willes. År 1991 köpte Erik Persson Norrlandsporten. Efter ett antal mycket tuffa år med dålig lönsamhet så stängde Norrlandsportens fritidsanläggningar ner all sin verksamhet april 2002. Fakta från Norrlandsportens samfällighetsförening. Fotografer okända. #hanebo #norrlandsporten
I mars 1970 invigdes Orbadens rekreations- och Fritidsanläggningar, ORFA, vid Åsberget i Vallsta. Under många år var Orfa, Norrlandsporten och Bolleberget svåra konkurrenter till Järvsöbacken. Bollnäs kommun sålde dock anläggningen 1985 på grund av ”fritt fall” i ekonomin för Bollnäsbygdens fritidsanläggningar där Orfa ingick. De som köpte var Per Eriksson tillsammans med Kicki Danielsson och Kjell Roos. Per Erikssons pappa var med och startade backen på 1970-talet och när Per, Kikki och Kjell tog över var ambitionerna höga. Tanken var att utveckla anläggningen, i första steget att bygga ut mer boende, och sedan att kunna investera på backsidan. Men de hade otur med snöfattiga vintrar och snökanoner var dyr utrustning. Bolaget gick dåligt och i början av 1990-talet hoppade Per av. Några år senare gav de övriga två upp. Orfa var några år på 90-talet flyktingförläggning. En rolig detalj är att ena sidan av innerfodralet till Kikki Danielssons LP-skiva Papaya Coconut gjorde reklam för semesterbyn Orfa samt innehöll en rabattkupong som berättigade till 10 % rabatt på stughyra 1987. Färgbilder av Hilding Mickelsson och svartvita bilder av PW Häger. Fakta från Wikipedia och Tidningen Ljusnan. #orfa #vallsta #orbaden
Bollebergets skidanläggning fotad av Hilding Mickelsson. Friluftsfrämjandet skapade den första slalombacken som togs i bruk 1949. På 60-talet var Bryggerichefen Olle Wallertz drivande vad gäller skidanläggningens utveckling. Han lyckades övertala militären vid I14 i Gävle att använda backen som övningsområde. I nära tre månader under 1962 utfördes sprängningsarbetet för nya nerfarter av militär personal. Anläggningen fick linbana och snökanon, ny hoppbacke och en förläggningsbyggnad som kom under tak 1964. Backen byggdes ut samtidigt med Norrlandsporten och Orfabacken på 1970-talet men är den enda av de tre som finns kvar idag. Den drivs i skrivande stund av Bollnäs alpina klubb med stöd från Bollnäs kommun. Under 80-talet var alla tre anläggningarna så förlusttyngda att de liknades vid en kvarnsten runt kommunens hals. Orfa och Norrlandsporten såldes 1985 och Bolleberget arrenderades ut till Järvsö fritid med Dick Helander som VD. Anläggningen bestod dessutom av fyra hoppbackar, den största med K-punkt 90 meter. De mindre backarna hade K-punkt 60, 40 och 20 meter. Backrekorden i backarna var 97, 62,5, 43,5 och 18 meter. De tre mindre hoppbackarna i Bolleberget restes 1964. Största backen byggdes 1987 inför svenska mästerskapen 1989 som arrangerades i Bolleberget och som vanns av Jan Boklöv. Källa: Wikipedia. Bollnäs i ord och bild av Gunnar Magnusson #bollnäs #bolleberget
Björkhamre köpings brandstation på Höglunda byggdes 1940 och blev efter sammanslagningen med Bollnäs köping 1942 en av staden Bollnäs två brandstationer. Stationen på Öster lades ner 1945 till förmån för Höglunda som hade modernare fordon och utrustning. Stationen på Höglunda användes fram till 1973 då räddningstjänsten flyttade sitt pick och pack till gamla Bil & Buss lokaler på Framnäsvägen. Där blev man kvar till 1998 då dagens brandstation vid sjukhuset invigdes. Tornet på Höglunda-stationen revs på 70-talet efter flytten till Framnäsvägen men själva huset fanns kvar till nya genomfarten byggdes på 80-talet. Bild 1 o 2. Brandstationen. Bild 3. Brandchef Henry Bjerkelind 9 februari 1966. Bild 4 o 5. Test av ny kranbil 24 september 1964. Bild 6 o 7. Brandövning 29 september 1961. Bild 8. Brandövning vid det gamla lufbevakningstornet på Höglunda 11 juni 1964. Foto 3 - 8 av PW Häger. #bollnäs
BROLINS AUKTIONSKAMMARE Text av Olle Nordqvist för tidningen Ljusnan. Torsdagen 17 januari 2019 är det för sista gången auktion på Brolins auktionskammare i Bollnäs. Fastigheten är såld, men den välkände auktionisten Peter Ericsson lämnar öppet för en och annan auktion i framtiden också. Brolins auktionskammare startades redan på 1950-talet av bröderna Edvin och Agne Brolin. De drev tidigare en varucentral (Brolins Lantmanna-magasin) där de köpte och sålde såväl nytt som begagnat. Det var egentligen en ren tillfällighet att de blev auktionsförrättare. En gång i början av 1950-talet, när varuanhopningen blev allt för stor, beslutade de sig för att pröva med en auktion för att banta ner lagret. Ett försök som slog så väl ut att de sedan helt fortsatte på auktionssvängen och 1955 startade de firman Brolins auktionsfirma. I många år höll de till den gamla auktionskammaren på dåvarande Magasinsgatan. Deras auktioner skulle med tiden locka spekulanter från hela Hälsingland och med tiden även från hela Sverige. Peter Ericsson kom med i bilden i slutet av 1960-talet. Han kom från Torsåker och skulle egentligen bli lärare. För att kunna bli det pluggade han vid Bollnäs folkhögskola och där träffade han sin blivande fru, Anita Brolin, dotter till Agne Brolin. Efter det dröjde det inte länge innan planerna på att bli lärare skrinlades och han började jobba åt Brolins auktionskammare. Det har gått 30 år sedan Peter och Anita tog över firman. I nuvarande lokaler på Anneforsvägen har Brolins auktionskammare huserat sedan 1981. Den gamla auktionskammaren låg ursprungligen ungefär mitt emot nuvarande Bollnässtugan på andra sidan riksvägarna 50 och 83. När riksvägarna genom Bollnäs skulle dras om på 1980-talet måste byggnaden rivas. Då slog sig Peter Ericsson ihop med bilhandlaren Tord Gatby. Tillsammans köpte de in ett stycke mark på Säverstaområdet längs nuvarande Anneforsvägen. De köpte sedan en gammal Konsummodul i Stockholm och flyttade den till Bollnäs, det blev bilfirma i ena änden och auktionskammare i den andra. Bild 1. Brolins auktionskammare på Gärdet. Bild 2. Brolins hus med Gatby bil. Bild 3. Auktionist Peter Ericsson. Bild 4. Bröderna Edvin och Agne Brolin.
next page →